Krisen i djursjukvården: ”Krama en veterinär är det snabbaste vi kan göra”

Hästar som drabbas av kolik eller förlossningskomplikationer och dör på grund av att det är för långt till närmaste veterinär. Kliniker som stänger igen på grund av personalbrist och veterinärer som är så hårt pressade att de överväger självmord. Att den svenska djursjukvårdsbranschen brottas med stora utmaningar har väl inte undgått någon. I stormens öga befinner sig den svenska djurvälfärden och djursjukvårdspersonalens väl och ve.

Men vad beror krisen på? Hur ska vi kunna värna det svenska djurskyddet? Vad ska oroliga djurägare göra när vården inte längre är tillgänglig? Det var några av frågorna när företrädare för djurbranschen på tisdagen möttes i ett panelsamtal i samband med politikerveckan i Almedalen.

Främst var det dygnet runt-vården och den akuta djursjukvården som var i fokus för diskussionen som leddes av Kristin Kaspersen. I inledningen konstaterade man att djurägandet har ökat dramatiskt, inte minst under pandemin, och att den redan underbemannade djursjukvården lider stor brist på veterinärer, djursjukskötare och djurvårdare.

”Otäcka situationer”

Kaspersen drog några siffror på hur många som skulle behöva rekryteras på direkten: 433 veterinärer, 213 djursjukskötare och 198 djurvårdare. Det i sin tur leder till de rop på hjälp som hörs både från branschen och djurägare.

– Många beskriver otäcka situationer och en känsla av maktlöshet när man står med ett svårt sjukt djur och inte får tag på veterinär, berättade Agnes Fabricius, vd på Agria Djurförsäkring.

Susanna Stenberg Lewerin, styrelsemedlem i Sveriges Veterinärförbund, berättade i sin tur att utmaningarna är något som känns igen från andra länder.
– Det är en situation som vi delar med våra kollegor i Europa och USA. Det finns många fler djurägare än innan och veterinärerna behöver en bättre arbetsmiljö. Väldigt många har inte rimliga arbetsdagar och ändå försöker man hela tiden lite till, sa hon.

Susanna Stenberg Lewerin påtalade också att klimatet har hårdnat väldigt mycket när det kommer till hur veterinärer blir bemötta. Undersökningar visar också att hat och hot har blivit en allt större del av djursjukvårdspersonalens vardag.
– Man anmäler till ansvarsnämnden med en gång, och även om veterinären inte har gjort något fel blir det en stor stress när det tar ett år att utreda.
– Alla djur går inte att bota och lever inte heller i evighet, men det är inte veterinärens fel.

Ju större oklarheter kring tillgången på akut sjukvård dygnet runt, desto större oro.

Att djurägarna har ett lagstadgat ansvar att se till att deras djur får adekvat vård hjälper inte när tillgången brister. Den poängen gjorde Agnes Fabricius som också pekade ut regeringen som ytterst ansvarig – samtidigt som hon menade att man gemensamt i branschen måste göra vad man kan för att förbättra situationen både på kort och lång sikt.
–  Det krävs både kraftfulla och akuta åtgärder, sa Agnes Fabricius.

Larmen om bristen på akut djursjukvård är stressande för många djurägare, menade hon vidare. Samtidigt efterfrågas stöd och råd kring djurens hälso- och sjukvård i stort.
– Ju större oklarheter kring tillgången på akut sjukvård dygnet runt, desto större oro.
– Många vill också bara ha stöd och råd, det trycket har ökat lavinartat. Det är också därför som vi har öppnat upp vår digitala vårdtjänst, sa Agnes Fabricius.

”Fler händer på bordet”

Distriktsveterinärerna, som ska säkerställa tillgången på veterinär service över hela landet på uppdrag av regeringen via Jordbruksverket, var också på plats. Chefen Hillevi Lindström bekräftade det akuta behovet av ”fler händer på bordet” och sa att hon hade kunnat anställa ett 50-tal veterinärer idag, om de bara hade funnits tillgängliga.

För att frigöra veterinär kapacitet försöker man i nuläget att bredda olika yrkeskategorier, exempelvis ge receptionisterna ett utökat ansvar vid det första bemötandet, och jobba mer i team på liknande sätt som humansjukvården.
– Vi behöver bli fler som täcker vården dygnet runt, men utvecklingen går tyvärr inte åt det hållet, sa Hillevi Lindström.

Vi behöver bli fler som täcker vården dygnet runt, men utvecklingen går tyvärr inte åt det hållet.

Även på utbildningssidan gör man vad man kan för att dra sitt strå till stacken, berättade Maria Knutson Wedel, rektor för Sveriges lantbruksuniversitet. Att veterinärutbildningen är fem år går dock inte att komma runt. Här står hoppet till det utökade antalet platser, från 100 till 140 platser fram till 2027, som annonserats av regeringen. Satsningen väntas kosta drygt 70 miljoner kronor om året när platserna nått upp till 140 om fem år.

En del av problematiken handlar också om att man behöver få ut fler av dagens verksamma veterinärer i kliniskt arbete. Ett antal veterinärer arbetar också deltid.

Hundcoachen och tv-profilen Fredrik Steen berättade att han har mött många som drabbats av bristen på akut djursjukvård. Han menade att situationen till och med är så desperat att hundägare lånar överbliven medicin av varandra.

Vem ska ta det ekonomiska ansvaret?

Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben, pratade sig varm för att Sverige är ett föregångsland när det gäller djurhälsa och djurvälfärd och att åtgärder måste vidtas här och nu för att det inte ska bli en utopi.
– För mig är det inte okej att man passar på frågan om djurens lidande och djursjukvård, där behöver staten eller någon ta ett ansvar. För mig är det inte okej att säga att Distriktsveterinärerna ska lösa det, i sådana fall behövs det mer pengar, sa Kees de Jong.

Till viss del var det ett svar på vad Märta Bergendahl, regeringens särskilda utredare i utredningen ”En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur”, antydde i diskussionen.
– Det är en bransch som har förändrats väldigt mycket tillsammans med det förändrade djurägandet. Vi går mycket mer åt sällskapsdjur och färre lantbruksdjur, men frågan är vem som ska ta det ekonomiska ansvaret för det? Det är inte så att man tjänar pengar på att ha öppet på nätterna, sa Märta Bergendahl.

– Jag håller med om att frågan om beredskapen är väldigt viktig, men den är också väldigt komplex. Det handlar inte bara om fler veterinärer på nätterna, i vissa regioner har vi bara privata aktörer och frågan

Kampanj för veterinärernas skull

Kees de Jong berättade även att SKK i höst kommer att lansera en kampanj där hundägare uppmanas bli en del av ”det sköna Hundsverige”. Syftet är att motverka det hårdnande klimatet som djursjukvårdspersonalen arbetar i.
– Vi måste göra något åt det – veterinärkåren är ju våra hjältar, sa han.

– Det snabbaste vi kan göra just nu är att krama en veterinär, menade även Maria Knutson Wedel.

Det snabbaste vi kan göra just nu är att krama en veterinär.

När det var dags att summera samtalet var svaren i mångt och mycket unisona: det måste till fler veterinärer snabbt, nya arbetssätt måste till, djurägarna behöver guidas kring vad de själva kan göra när det kommer till hälso- och djursjukvård och veterinärernas arbetsmiljö måste bli mycket bättre.

Utredningen ”En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur” är tänkt att vara klar i november.

Här kan du se panelsamtalet i efterhand.