Foto: Anneli Nylén

Nu på lördag kommer den nya tävlingsgrenen Tölt in Harmony att presenteras i samband med Vintermästerskapen 2013 på Strömsholm.

Tävlingsgrenen som är en ny och nytänkande töltgren kan beskrivas som ”Tölt-dressyr” och genomförs med speciellt inbjudna ekipage.

I samband med Vintermästerskapens andra deltävling den 9 februari är det dags för tävlingspremiär av grenen och arrangören Denni Bergmann Hauksson avslöjar att det blir ett stjärnsprakande startfält – världsmästaren Jóhann R. Skúlason och norrmannen Stian Pedersen är bara några av de stjärnryttare som är inbjudna!

Nedan kan ni läsa lite om hur tävlingsgrenen går till, vad domarna tittar på när de dömer osv.

Hur rider man Tölt in Harmony?

Beskrivning: Syfte: Att bidra till en hästvänligare sport.

Banan: Banan är 20 x 40 meter eller 20 x 60 meter. Kortsidorna rids som en 20 meters volt. Från voltpunkt till voltpunkt är det rak diagonal linje. På vardera sida om X är det volter på ca 8- meter. Se de tre skisserna. Alla moment rids i tölt utom övergången från tölt till halt vid avslutningen av ”Moment 3”.

Tävlingen delas upp i tre moment:

Ryttaren kommer in på den ena kortsidan och får ta sig via valfri ridväg (dock max 1 minut) till mitten på den motsatta kortsidan där han/hon hälsar och har då börjat sitt program.

 

 

Moment 1. Åttbanan. Ryttaren hälsar vid A och kommer fram i arbets- till mellantempo. Rider ett varv i arbets- till mellantempo på den speciella åttbanan, se skiss. Viktigt är att hålla jämn rytm (takt och tempo) igenom hela momentet. Vid A börjar Moment 2.

Moment 2. Volter. Ryttaren rider i valfritt tempo (samma tempo ska dock hållas genom hela Moment 2) enligt skissen in på den närmaste 8 metersvolten och rider två varv på den. Följer sedan diagonallinjen till den andra 8 metersvolten och rider två varv på den. Rider sedan efter den diagonala linjen fram till voltpunkten och fortsätter in på den halva storvolten. Vid C börjar moment 3.

Moment 3. Tempoväxlingar. Börjar i arbetstölt vid C och fram till voltpunkten. Vid voltpunkten börjar ökningen efter den diagonala linjen fram till X. Vid X börjar nersaktningen och vid nästa voltpunkt skall hästen återigen vara i arbetstempo fram till nästa voltpunkt där den andra ökningen börjar. Den andra nersaktningen börjar vid X och vid voltpunkten skall hästen återigen vara i arbetstempo. Från voltpunkten till C rids arbetstempo – övergång till skritt och vid C skall ryttaren göra halt  och tacka med nickning. Programmet är klart och ekipaget lämnar banan.  Se skiss.

Programmet kan också börja vid C och rids då spegelvänt.

Ryttaren får välja egen musik och välja ljudvolym (lågt, mellan eller högt). Om ryttaren ej lämnar in egen musik då väljer speakern musik och volym.

Tillåten utrusning: Tränsbett, nosgrimma, sadel vojlock/pad, hovbeslag enligt FIPO (boots eller annan skyddsutrusning på hovar/ben är ej tillåtet). Spö är ej tillåtet.

 

Domaren dömer efter utbildningsskalan.

Poäng ges från 0-10  i hel och halv poäng. Domaren ger poäng för varje delmoment samt poäng för sits och inverkning där vi utgår ifrån lodrät sits och så osynliga hjälper som möjligt och skriver domarkommentarer (som på Svenska FIPO tävlingar). Det blir då fyra delpoäng, domaren delar sin totalpoäng med fyra och visar sedan upp den poängen som räknas fram. Speakern läser bara upp totalpoängen.

Poängskala
Poäng –  10 Perfekt
Poäng 8 – 9   Utmärkt
Poäng 7 –  Bra
Poäng 5 – 6   Godkänt
Poäng 4   Ej godkänt
Poäng 0 – 3   Underkänt

Utbildningsskalan

  1.  Takt
  2. Lösgjordhet
  3. Kontakt
  4. Schwung
  5. Rakriktning
  6. Samling

Varje moment bedöms enligt utbildningsskalan och vägarnas utförande. Helheten avgör poängen.

  1. Takt. Vi dömer som i FIPO
  2. Lösgjordhet. En häst som är mentalt och fysiskt lösgjord följer ryttarens hjälper och är trygg i utförandet.
  3. Kontakt. Ryttaren har bra kontakt med hästen via säte, skänklar och hand. Hästen förstår vad som ska göras och kommer till eftergift och använder sin överlinje på rätt sätt. Ekipaget utstrålar harmoni.
  4. Schwung. Spänst, elasticitet och muskelkraft i samverkan.
  5. Rakriktning. En häst som är jämn i båda sidor har inget problem att följa voltspåret med rätt eftergift åt båda håll. Hästen är också rak på rakt spår och använder sin överlinje rätt.
  6. Samling. När de 5 ovanstående kriterierna är uppfyllda kan hästen påbörja sin samling. Hästen går med rätt överlinje och är stark nog i alla moment.

Exempel

Hästen går med ren takt (möjlighet till 10 ). Är generellt lösgjord men går emot hjälperna som inte är riktigt samstämda några enstaka gånger i ökningar(6). Kontakten är generellt god men några små misstag  (se ovan) samt något bred handställning (6) Schwung:  hästen är mjuk och har bra aktion  ( möjlighet till 7). Rakriktningen är generellt bra. Hästen är eftergiven åt båda håll men blir lite sned i en ökning tar då i lite ojämnt några steg (6) blir även lite hög i formen kort sträcka nästa ökning. Samlingen är god i långsamt tempo och överlinjen är ok i ökningar och nedtagningar förutom de enstaka misstagen (7 ) (ekipaget är redan ”straffat” i de andra momenten)

Moment 1: 7  Slutsats av ovanstående poäng.

Moment 2: 7              -¨-

Moment 3: 6              -¨-

Sits och inverkningar: 6,5 (blev avgörande för visningen) Ekipaget var i grunden välutbildad och redo för uppgiften.

Slutpoäng : 6,6

 

Publicerat av