Flocken bygger på komplicerade kommunikationssystem 

Alla hästar har samma behov, vilket kan bli en grogrund för konflikter i gruppen. Ändå väger fördelarna med att leva i flock tyngre – gemensam vård om avkommor och fler vakande ögon för omgivande faror.

– Fokuset i flocken ligger i att skapa samhörighet, en synkronisering. För att undvika konflikt varje gång det finns begränsat med resurser finns rangordning, som inte är linjär utan komplex och kan variera beroende på varje enskild individs motivation till den specifika resursen, förklarar etologen Paulina Lundberg. Som masterprojekt studerade Paulina relationen mellan häst och ägare kopplat till träningstyp, personlighet och anknytning. Studien var den första i sitt slag och har senare spridit ringar på vattnet när flera studier har gjorts.

Resursbrist kan leda till konflikter

Rangordning i en flock gör att flocken undviker onödiga energislösande konflikter, men den bygger alltid på interaktioner mellan två individer som när alla interaktioner slås samman bildar ett nät av relationer. Etologerna pratar om personlighet, dominansförhållande och initiativtagande, förklarar Paulina Lundberg. 

– De tre sakerna är oberoende av varandra och blandas ofta ihop med rang. Flocken är plastisk och flera olika faktorer driver hur gruppdynamiken blir i en tam flock. Vissa grupper är mer stabila än andra och det kan bero på flera olika saker som exempelvis vilka individer man har satt tillsammans.

Problem i hästflockar beror generellt på resursbrist, som exempelvis föda, social kontakt eller yta. En annan orsak kan vara otillfredsställda behov, som ofta går hand i hand med resursbrist.

Nyckelstrategier binder flocken samman

Flockens metoder för att kväsa konflikter bygger på tydlig kommunikation och relationsvård, där ofta en tredje part kommer in under, eller strax efter, en konflikt. Syftet är att medla, trösta förloraren eller lugna konfliktskaparen.

– Det handlar om ett försoningsarbete som är en nyckelstrategi för att hålla samman gruppen. Genom att försöka skapa positiva interaktioner, så som lek, putsning eller bara genom att vara nära, behålls synkroniseringen som är avgörande för flocken, förklarar Paulina Lundberg.

Studier visar att fysiska konflikter är ovanliga i hästflockar, och i de fall skador förekommer är de generellt ytliga. En metod för att stävja konflikter är hästens lugnande signaler, så som att gäspa, slicka sig runt munnen, nosa på marken eller klia sig.

– De lugnande signalerna har en dubbel verkan, dels för att lugna sig själv, dels för att kommunicera till den andra hästen att ”jag vill inte bråka, nu får du lugna dig”, förklarar Paulina och hänvisar till studier som visar att hundar undviker fysisk konfrontation i 70% av fallen genom att använda lugnande signaler. Samma trend syns hos hästar, det är klarlagt att de lugnande signalerna leder från sympatisk aktivitet, som fly eller slåss, över till parasympatiska systemet, som vila. På häst finns det dock ännu inga studier som visar hur många konflikter som undviks genom lugnande signaler.

Domesticerade flockar skiljer sig mot vildhästens struktur

Hästar i det vilda lever hästar i väldigt stabila flockar, så kallade harem, i multimodala samhällen. Det innebär att de olika haremen lever för sig själva, men i en helhet tillsammans. Hur ett harem är uppbyggt ser lite olika ut och kan vara dels bestå av blandade kön – en till fyra hingstar, ett till 20 ston samt deras avkommor. Det finns också hingstgrupper, dit unghingstar ofta ansluter vid 1,5–2 års ålder och stannar tills de når fyra till sex års ålder, då de är redo att ta ett eget harem. Stona å sin sida lever betydligt längre i det harem de föds i. Normalt sett stannar de till tre till fyra års ålder.

– Tamhästar lever i väldigt instabila grupper – det har man sett att hästar inte vänjer sig vid.

Rätt strategi vid ihopsläpp har betydelse

En av de främsta orsakerna till att det är viktigt att ha en genomtänkt strategi inför ihopsläpp beror på att ytan är begränsad för hästarna. I det vilda hade en anslutande häst hållit sig i utkanten en tid, vilket bygger upp ett band och även ger haremet och den anslutande individen möjlighet att utbyta dofter.

– Det kan vara bra att låta en ny häst gå bredvid flocken, och även byta avföring mellan hagarna så de kan bekanta sig med varandras dofter, inför ihopsläpp. Då kan de hämta in så mycket info om varandra utan att röra varandra. Sedan brukar ihopsläppet bli rätt odramatiskt.