Avel
27 april 2023 06:20
Ridsportplus

Lilla avelsskolan: Gallra hårt vid val av hingst

Del 2En spännande del av uppfödning är att välja rätt partner till sitt sto. I den här delen guidar Heimir Gunnarsson dig kring hur du ska göra selekteringen av hingst.

Lilla avelsskolan: Gallra hårt vid val av hingst
Foto. Istock

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Det mål du satt upp för din avel är utgångspunkten för hur kombinationen sto + hingst ska se ut. Förhoppningsvis har du nu koll på det egna stoet och hur pass bra hon är, nästa punkt gäller att hitta en passande hingst.

    – Jakten på den rätta hingsten handlar framför allt om gallring, säger Heimir Gunnarsson, avelsledare inom SIF Avel. 

    Han tipsar om att det är bra att göra en lista, så det är bara att ta fram papper och penna eller knacka ner en lista i ett dokument.

    – Börja med att välja ut tre specifika egenskaper som du absolut vill ha hos hingsten, säger Heimir. Gå sedan på djupet med varje punkt. Har du nämnt ”lynne”, måste du tänka vidare och specificera tydligare vad i lynnet du lägger särskild vikt vid. På samma sätt kan ”karaktär” representera olika typer av karaktär: allt från känslig till okänslig, lugn till alert, feg till modig och så vidare.

    Fundera kring karaktär

    Sedan skriver du ner tre egenskaper som du absolut inte vill att hingsten ska ha.
    – När detta är gjort, blir det lättare att leta hingst! Det kan givetvis vara skillnad mellan två uppfödare när det gäller valet av hingst beroende på vilka egenskaper de fokuserar på. Förhoppningsvis vill alla ha rena gångarter, bra balans och bra samarbetsvilja. Det har ingen betydelse vad hästen ska användas till, det är troligtvis ingen som vill ha spända hästar, styva hästar, framtunga hästar eller orena gångarter och då framförallt inte oren tölt. 

    – Därmed tror jag att dessa grundläggande element är något ingen är villig att tumma på, utan det är kanske framförallt frågan om de olika typerna av karaktärer som vi har som gör att hästarna blir mera eller mindre lämpliga för tävling, fritidshäst eller turridning.

    Tänk på att det i slutändan inte är hingsten själv du är ute efter

    Heimir Gunnarsson

    Det som sedan är av intresse, är hingstens avkommor, vad föräldrarna hade för egenskaper och hur deras övriga avkommor har varit. 

    – Tänk på att det i slutändan inte är hingsten själv du är ute efter, utan hingstens gener – det han kommer nedärva till sina avkommor, säger Heimir Gunnarsson. Desto mer information du har om föräldrar, hingsten själv och hingstens avkommor, desto mer vet du om hingstens gener och desto bättre idé om vad hingsten kan förväntas nedärva. 

    – I detta sammanhang är det väldigt bra att kolla på hingstens BLUP, som är en prognos på just detta. 

    Worldfengur är ett bra verktyg

    BLUP, Best Linear Unbiased Prediction, är ett verktyg för att beräkna avelsindex och är en sammanvägning av hästens egna och släktingars resultat.  Alla uppgifter om individerna finns i den webbaserade moderstamboken för alla världens Islandshästar, Worldfengur.

    – Där finns även möjligheten att använda sig av virtuell betäckning och få fram avkommans förväntade avelsvärde, sannolikheten för diverse färger, anlag för pass samt inavelskoefficient. Som tumregel brukar vi säga att det är bra att undvika inavelskoefficient över 5 procent.

    Icelandic Horse Foal
    I Worldfengur kan du se bland annat vad fölet kan förväntas få för färg.

    Nu återstår förmodligen ett mindre antal hingstar på listan. Behåll gärna tre tänkbara kandidater, så att det finns en reservplan att ta till ifall stoet inte skulle få plats hos förstahandsvalet eller något annat hinder dyker upp. 

    Flera olika betäckningsmetoder

    Kontrollera var i landet som hingstarna finns och på vilket sätt de används i avel. Där finns flera alternativ: naturlig betäckning (antingen frigående i flock eller betäckning vid hand), semin och embryotransfer. Stoet kan i viss mån avgöra vad som bör väljas, till exempel brukar fryst sperma inte rekommenderas till ston som aldrig fölat tidigare.

    – Inför seminering görs flera veterinärundersökningar av stoet och därmed ökar chansen att eventuella problem upptäcks och kan åtgärdas, menar Heimir Gunnarsson. En annan fördel är att med semin öppnas en betydligt större värld och vi får tillgång till hingstar som står i andra länder, ifall vi inte hittar hingsten med egenskaperna vi är ute efter här i Sverige.

    – Däremot får man vara medveten om att semin innebär också ökade kostnader och i slutändan är det inte betäckningsmetoden som har betydelse för kvaliteten och egenskaperna i avkomman.

    Om du blivit helt förvirrad av utbudet av hingstar och känner behov av opartisk rådgivning, kan du vända dig till SIF Avel. Heimir Gunnarsson arbetar som avelskonsulent där och det går bra att rådfråga honom om val av lämplig hingst.

    – Men det första steget måste alltid vara att man själv sätter ner de specifika egenskaperna man är ute efter, vad man har för mål och ambition och utifrån det ställer jag gärna upp med råd och tips.

    I nästa del ska vi titta närmare på de olika betäckningsmetoderna och den viktiga stoavgiften med mera. 

    Ridsport digital

    99:- i månaden